19 Maj 2020

Allmänna installationsanvisningar i riskområden

Genom noggrann planering kan såväl mängden elutrustning inom riskområde som risken för antändning reduceras.

Allmänt och planering

Elutrustning ska i görligaste mån placeras utanför riskområde. Beläggning på elutrustning, i synnerhet på sådan med varma ytor, av damm, kondensat eller sublimat från explosivämne ska undvikas.

Elanläggningen ska planeras och utföras så att risken för mekanisk åverkan eller kemiskt eller termiskt angrepp blir så liten som möjligt.

Elutrustning som placeras utanför riskområde men ovanför zon E1 eller zon E2 ska vara så utförd att risk för nedfallande föremål, t ex ljuskälla eller delar därav, från utrustningen inte finns.

Vid planeringen bör också hänsyn tas till behovet av periodisk kontroll och till skötsel och underhåll.

Behov av reservkraft bör beaktas för de delar av anläggningen, som måste vara i drift vid nätspänningsbortfall.

Om brandfarlig vara förekommer tillsammans med explosiv vara kan riskområdet även behöva klassas enligt SS-EN 60079-10. I sådant fall ska elinstallationen dessutom uppfylla fordringarna i SS-EN 60079-14.

Viss elutrustning tillåts med explosionsskyddad utförandeform enligt SS-EN 60079-0 och SS 421 08 19 eller motsvarande utförandeform, oavsett om området dessutom är klassat som riskområde med explosiv gasblandning eller ej. Denna elutrustning ska då installeras enligt SS-EN 60079-14.

Om brännbart damm förekommer tillsammans med explosiv vara kan riskområdet även behöva klassas enligt SS-EN 61241-10. I sådant fall ska elinstallationen dessutom uppfylla fordringarna i SS-EN 61241-14.

Viss elektrisk utrustning tillåts för användning vid förekomst av brännbart damm med utförandeform enligt SS-EN 61241-0, oavsett om området dessutom är klassat som riskområde med explosiv dammluftblandning eller ej. Denna elutrustning ska då installeras enligt SS-EN 61241-14.

För att den valda elektriska utrustningen ska upprätthålla sitt avsedda skydd mot antändning av den explosiva varan eller dess omgivning ska monteringsanvisningar och eventuella särskilda villkor för elutrustningen uppfyllas.

För vissa slag av maskiner och apparater gäller även de särskilda fordringarna, läs mer här.

Val av elutrustning

För val av rätt elutrustning fordras information om

zonindelning av riskområdet (för elutrustning i förråd som inte används stadigvarande, se följande artikel)
antändningstemperatur eller temperaturklass för explosivämnet
omgivningstemperatur
annan yttre inverkan.
ANM 1 – Beträffande klassning hänvisas till SS 421 08 24.
ANM 2 – Med annan yttre inverkan avses
– dels risk för att vätska eller annat damm än explosivämnesdamm kan tränga in i elutrustningen,
– dels risk för mekanisk åverkan, vibrationer eller kemiskt eller termiskt angrepp.

Val med hänsyn till zonindelning

För val av elutrustning i de olika zonerna gäller:
Elutrustning i zon E1:

elutrustning med kapslingsklass IP 6X
elutrustning motsvarande följande explosionsskyddade utförandeformer:
Exi - enligt SS-EN 60079-11 eller SS-EN 60079-25 och med egensäker apparat med kapslingsklass IP 5X,
Exm - enligt SS-EN 60079-18 och med eventuell kopplingslåda med kapslingsklass IP 6X
Exp - enligt SS-EN 60079-2 med kontinuerlig genomströmning, med såväl till- som frånluftkanaler och med elutrustning och kanaler i kapslingsklass IP 5X,
Exs - enligt SS 421 08 19 om utförandeformen är med ingjutning eller har motsvarande täthet mot inträngning av damm och med eventuell kopplingslåda med kapslingsklass IP 6X.

Vid utförande Exp kan skyddsgasen (i allmänhet luft) också användas för kylning av elutrustningen så att dess yttemperatur blir lägre.
ANM – Beträffande installation av elutrustning för områden med explosiv gasblandning, se SS-EN 60079-14.

elutrustning för användning vid förekomst av brännbart damm motsvarande följande utförandeformer:
Ex tD - enligt SS-EN 61241-1 och med kapslingsklass IP 6X,
Ex maD - enligt SS-EN 61241-18 och med eventuell kopplingslåda med kapslingsklass IP 6X.
ANM – Beträffande installation av elutrustning vid förekomst av brännbart damm, se SS-EN 61241-14.

kabel för fast förläggning med metallmantel, metallskärm eller koncentrisk ledare och mantelskydd av
isolermaterial
kabel med koppartrådsfläta och med yttre mantel av isolermaterial
tung anslutningskabel med mantel av polykloropren eller motsvarande syntetisk elastomer
speciell anslutningskabel med isolering och mantel av EPR
normal anslutningskabel med mantel
– av polykloropren eller motsvarande syntetisk elastomer,
– av EPR, eller
– av PVC
då anslutningskabeln används för egensäker strömkrets.
ANM – Av ovan framgår att ledningssystem med grundisolerade ledare i installationsrör inte är tillåtna.

Exempel på kablar enligt svensk standard anges i avsnittet kabelslag.
Vissa undantag för kraven på val av kablar anges i avsnitt kabelslag.
Värmekabel får ej installeras i zon E1. Elvärmefläkt (aerotemper) får ej uppställas i eller användas för inblåsning i zon E1. Annan elvärmeapparat för rumsuppvärmning får ej placeras i zon E1.

Elutrustning i zon E2:

elutrustning som i zon E1
elutrustning med kapslingsklass IP 4X
elutrustning med kapslingsklass IP 34, då utrustningen står under ständig tillsyn när den manövreras eller används
elutrustning med explosionsskyddad utförandeform motsvarande SS-EN 60079-0 – med undantag av utförandeform Exo – eller SS 421 08 19 och installerad enligt SS-EN 60079-14
elutrustning för användning vid förekomst av brännbart damm utförandeform motsvarande Ex mbD enligt SS-EN 61241-18 och med eventuell kopplingslåda med kapslingsklass IP 4X och installerad
enligt SS-EN 61241-14
normal anslutningskabel med mantel av polykloropren eller motsvarande syntetisk elastomer eller av EPR, se även avsnitt kabelslag
värmekabel som motsvarar självbegränsande typ med metallmantel eller metallskärm.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2004:1, 1 kap 5 §, medger – under vissa villkor – att avvikelse från svensk standard får ske om betryggande säkerhet för personer och egendom likväl uppnås. De bedömningar som ligger till grund för det valda utförandet ska vara dokumenterade. Om avsteg från svensk standard – lika med o anstående uppräkning – anses behöva göras, förutsätts att den ansvarige förvissar sig om att risk för antändning av den explosiva varan eller av annat material inte föreligger. Härvid bör elutrustningen stå under ständig tillsyn när den används. Det bör också finnas ett skriftligt medgivande från den ansvarige med identifiering av elutrustningen.

Elvärmefläkt (aerotemper) får ej uppställas i zon E2.
Elvärmefläkt för inblåsning i zon E2 ska vara anordnad och utförd enligt avsnitt: Elmaskiner
Annan elvärmeapparat för rumsuppvärmning ska vara anordnad och utförd enligt avsnitt: Transformatorer.

Elutrustning i zon E3:

elutrustning som i zon E2, fast installerad och endast för följande ändamål:

belysning och uttag
larm
sprinkleranläggning
lyftanordning (telfer eller liknande)
portmanöver

elutrustning, icke fast installerad, t ex handlampa för nätanslutning eller med egen strömkälla eller tillfällig uppvärmnings- eller annan luftbehandlingsanordning, under förutsättning att elutrustningen står under ständig tillsyn.

Utanför zon E3 ska på väl synlig plats finnas signallampa, som indikerar tillslagen spänning för belysning, uttag och lyftanordning. Signallampan bör ha orange eller gul färg.

Förråd som inte används stadigvarande

Val med hänsyn till antändningstemperatur eller temperaturklass och elutrustningens högsta yttemperatur

Härvid avses förråd av mindre än 100 kg pyroteknisk vara, som inte används stadigvarande (max två månader per år) t ex vid försäljning av nöjesfyrverkerier.

För val av elutrustning i ovannämnda förråd gäller:

reglerna för zon E3, enligt ovan, eller:
elutrustning, utförd och anordnad enligt Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 avsnitt 422.3 för utrymmen med förhöjd brandrisk, fast installerad och endast för följande ändamål:

belysning
larm
uppvärmning
Värmekabel tillåts ej.
Elvärmefläkt (aerotemper) får ej uppställas i här avsedda förråd. Elvärmefläkt för inblåsning i förråd ska vara anordnad och utförd enligt avsnitt Elvärmefläkt.

Annan elvärmeapparat för rumsuppvärmning ska vara anordnad och utförd enligt avsnitt Annan elvärmeapparat.

Val med hänsyn till antändningstemperatur eller temperaturklass och elutrustningens högsta yttemperatur

Zon E1:
Uppgifter om elutrustningens högsta yttemperatur enligt nedan ska gälla vid de förhållanden som anges i konstruktions- och provningsstandarden för respektive elutrustning. Se vidare avsnitt Högsta yttertemperatur

Elutrustningens högsta yttemperatur på för beröring åtkomlig del får inte överstiga nedanstående värden, oberoende av omgivningstemperaturen:

Med explosivämnen inom temperaturklass ET 1 får elutrustningens yttemperatur vara högst 120 °C vid normal drift.

Med explosivämnen inom temperaturklass ET 2 får elutrustningens yttemperatur vara högst 2/3 av det aktuella explosivämnets antändningstemperatur vid normal drift.

Zon E2, zon E3 och förråd enligt avsnitt Förråd som inte används stadigvarande:

Hänsyn behöver inte tas till explosivämnets antändningstemperatur. För elutrustning med yttemperatur över 100 °C fordras särskilda skyddsåtgärder för att förebygga uppkomst av brand. Se bland annat artikel: Särskilda anvisningar för vissa slag av maskiner och apparater

Val med hänsyn till annan yttre inverkan

Elutrustningen ska, förutom de krav på utförande eller kapsling som anges i avsnitt "Val av elutrustning", ha kapsling eller annat skydd med hänsyn till omgivningens inverkan. Sådan inverkan kan innebära t ex risk för att damm (annat än från explosivämne) eller vätska tränger in i elutrustningen med risk för mekanisk åverkan eller kemiskt eller termiskt angrepp.

I riskområden ställs stora krav på städning och rengöring. Där detta sker med hjälp av vattenspolning, ska kapslingsklass eller installation av tilläggsskydd väljas också med hänsyn härtill. Elutrustningen är normalt inte konstruerad för skydd mot inträngande vätska från spolning med högtrycksaggregat. I lokal där högtrycksspolning används, måste därför elutrustningen skyddas mot sådan spolning genom läge eller annan anordning.

Hänsyn ska också tas till risk för mekanisk åverkan genom vibrationer eller andra rörelser i tillverkningsprocessen.

Vid beställning av elutrustning bör krav på kapslingsklass anges. Se avsnitt Kapslingsklass.

Val med hänsyn till omgivningstemperatur

Elutrustningen ska vara konstruerad för användning i den aktuella omgivningstemperaturen.

ANM – För elutrustning som inte är explosionsskyddad kan tillverkarens uppgift om högsta tillåtna omgivningstemperatur behöva
inhämtas.

Explosionsskyddad elutrustning är, om inget annat anges på elutrustningens märkskylt eller i certifikat, konstruerad för omgivningstemperatur mellan -20 °C och +40 °C.

Anslutningskabel med PVC-isolering eller PVC-mantel får ej användas till rörligt eller flyttbart föremål, där omgivningstemperaturen normalt kan understiga +5 °C.

Frånkoppling

Elutrustning vars fortsatta drift vid en störning kan ge upphov till ökad risk, t ex spridning av brand, ska kunna frånkopplas från plats utanför riskområdet. Sådan frånkoppling kan ske med elutrustningens normala driftelkopplare, om denna är placerad utanför riskområdet. Elutrustning vars fortsatta drift är nödvändig för att begränsa riskerna vid en störning ska ha eget frånkopplingsorgan.

Elutrustning som används endast under hanteringsskedet, t ex icke blockerade uttag, ska frånkopplas efter arbetets slut.

I ledning till elutrustning i riskområde ska alltid samtliga fasledare kunna frånkopplas, således även i gruppledning med enbart två fasledare.

Vid arbete på anläggningsdel bör beaktas att neutralledare normalt ej bortkopplas vid frånkoppling och att den därför kan föra tillräcklig spänning mot jord (t ex på grund av spänningsfall, snedbelastning eller fel)
för att ge upphov till gnista vid beröring med jordat föremål.

I första hand ska arbete utföras då risk för antändning av explosivämne inte föreligger, i vilket fall neutralledare inte behöver frånkopplas. Om arbete utförs på anläggningsdel då sådan risk föreligger, ska även neutralledaren vara frånkopplad. Beträffande andra åtgärder som ska vidtas på anläggning före arbete se artikeln: Besiktning, kontroll m m

Skyddsåtgärder vid mekanisk ventilation

Mekanisk ventilation kan utgöra ett villkor för klassningen. Mekanisk ventilation kan innebära att ett rum, utrymme eller område klassas som zon med lägre riskgrad än vad fallet skulle vara om den mekaniska ventilationen inte fanns eller som icke-riskområde.

I SS 421 08 24 anges att fel i ventilationssystemet ska indikeras genom att flödet i frånluftskanalen övervakas och signal ges vid ventilationsbortfall. Vidare anges att ventilationsbortfall beaktas t ex genom att elektrisk materiel, som inte uppfyller kraven i fråga om det explosionsfarliga område som uppstår vid ventilationsbortfall, frånkopplas eller genom att verksamheten avbryts.

Dessutom anges att konsekvenserna av ventilationsbortfallet beaktas före återinkoppling av elutrustning.

Vid risk för driftstörningar på grund av bortfallande ventilation och åtföljande frånkoppling av viss elutrustning bör reservdrift för ventilation ordnas.
Före återinkoppling av elutrustning efter ventilationsbortfall ska följande åtgärder vidtas:

bortskaffa eventuellt utsläpp från riskkälla
bedöm om risk funnits att utsläpp trängt in i elutrustningen. Om sådan risk funnits, måste elutrustningens inre kontrolleras och erforderlig rengöring ske. Om elutrustningens kapsling öppnas, ska
den frånkopplas enligt bestämmelserna i Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2006:1, 6 §.

Erforderliga åtgärder ska anges i driftinstruktion.

Systemjordning

Risken för antändning på grund av fel i elutrustningen kan minskas genom att anläggningens jordslutningsström begränsas till storlek och varaktighet. Utöver den begränsning som erhålls genom normala kortslutningsskydd i system med direkt jordad nollpunkt, kan jordslutningsströmmen begränsas
genom användning av jordfelskännande organ eller system med icke direkt jordad nollpunkt. Användning av icke direkt jordad nollpunkt är begränsad till t ex industriella anläggningar där isolationen noggrant övervakas. Jämför Elinstallationsreglerna SS 436 40 00, bl a avsnitt 413.1.5 och 531.3.

Detta avsnitt ska ej tillämpas för egensäkra strömkretsar. För sådana kretsar gäller främst avsnitt 12 i SS-EN 60079-14.

ANM – Internationellt betecknas
direkt jordat system TN
icke direkt jordat system IT
kombinerad neutral- och skyddsledare PEN
skyddsledare PE
neutralledare N

Distributionssystem med direkt jordad nollpunkt
Inom riskområde får endast TN-S-system användas, det vill säga separat skyddsledare fordras även i kraftsystemets huvudledning. Separering av neutralldare och skyddsledare ska alltså ske i central utanför riskområdet.

Förutom skydd som fordras enligt Elinstallationsreglerna SS 436 40 00, kapitel 43 – Skydd mot överströmmar, bör för större objekt finnas anordning som automatiskt bortkopplar anläggningsdelen om jordfelsströmmen överstiger 4 - 5 A. Sådan anordning kan bidra till att minska risken för haveri och till att påkänningen för t ex motorer minskas.

Distributionssystem med icke direkt jordad nollpunkt
Om system med automatisk, selektiv bortkoppling vid jordfel väljs, bör systemet tillämpas på hela distributionssystemet, det vill säga även på de anläggningsdelar som är belägna utanför riskområdet.

Om systemet utan automatisk bortkoppling (endast signal) vid jordfel väljs, ska särskilt beaktas att:

systemet är användbart endast inom anläggning med begränsad utsträckning, till vilken motorer eller förbrukningsapparater med hög isolation och relativt stor effekt är anslutna
anläggningen är så utförd att uppkomsten av isolationsfel är i största möjliga mån förebyggd
systemet kräver noggrann övervakning och fortlöpande kontroll av isolationen
anläggningen står under noggrann och fackmässig övervakning och
uppkommet fel lokaliseras och repareras så snart som möjligt.
ANM – Jämför med Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 avsnitt 413.1.5.

Potentialutjämning

Potentialutjämning ska utföras inom riskområden för att farlig gnistbildning mellan metalliska konstruktioner ska undvikas. Metalliska konstruktioner som är i god metallisk förbindelse med varandra, så att en obruten väg för strömmen till jord bildas, behöver normalt endast anslutas i en punkt till jord.

Vid större konstruktioner kan flera anslutningspunkter behövas. Inom zon E1ska metalliska kapslingar för elektriska anläggningsdelar anslutas med särskild ledare till potentialutjämningssystemet även i de fall skyddsjordning av utsatt del fordras enligt Elinstallationsreglerna SS 436 40 00.

Inom zon E2 och E3 krävs inte någon särskild anslutning till potentialutjämningssystemet, om utsatt del är skyddsjordad enligt Elinstallationsreglerna SS 436 40 00.

Mindre elapparater som har god metallisk förbindelse med processbehållare, rörledningar m m (exempelvis termiska givare, flödesgivare och tryckgivare) behöver inte anslutas genom särskild ledare till utjämningssystemet om processutrustningen är ansluten till detta system.

Potentialutjämningssystemet ska även hopkopplas med tarkströmsanläggningens jordtag. Potentialutjämningsledare för annat ändamål än att enbart hindra elektrostatisk uppladdning av föremål med ledande eller halvledande ytor bör vara isolerade och ha en konduktivitet minst motsvarande 10 mm2 Cu. För anslutning av mindre elapparater får arean för korta ledare minskas till 4 mm2 Cu. Potentialutjämningsledare får vara märkt med färgkombinationen grönt och gult. I övrigt hänvisas till
SS 421 08 22.

ANM – Jämför med SEK Handbok 433.

Katodiskt skydd

Katodiskt skydd får inte installeras inom zon E1.

Katodiskt skydd för metalldelar får användas i zon E2 och E3 endast om skyddet är konstruerat särskilt för detta ändamål. Jämför med avsnitt 6.7 i SS-EN 60079-14.

ANM – Anläggningar för katodiskt skydd behandlas i SS-EN 50162.

Kablar

Följande anvisningar gäller för kablar i allmänhet. För kablar i egensäkra strömkretsar hänvisas till avsnitt 12 i SS-EN 60079-14.

Kabel ska väljas, förläggas och anslutas så att den är skyddad mot skada genom mekanisk åverkan, kemiskt angrepp, värme eller köld.

Det bör observeras att t ex PVC lätt kan angripas av vissa organiska ämnen, varför hänsyn härtill måste tas vid förläggningen såväl i som ovan mark.

Friledning eller annan oskyddad spänningsförande ledning är ej tillåten inom riskområde.

Ledare av annat material än koppar ska ha minst 16 mm2 area.

Kompensationsledning för termoelement får ha ledare av annat material än koppar trots att arean är mindre än 16 mm2.

Vid användning av enledarkablar måste hänsyn tas till risken för farlig spänning eller ström i kablarnas metallmantel. Se Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 avsnitt 521.5.

Kabelslag
Exempel på kabel med utförande enligt svensk standard för användning i de olika zonerna:

ANM 1 – Motsvarande kablar – lika med nedanstående uppräkning – kan användas. Utförande som helt eller delvis avviker från svensk standard ska från elsäkerhetssynpunkt uppfylla fordringarna i svensk standard för motsvarande kabeltyp. Detta ska kunna verifieras.
ANM 2 – Beträffande särskilda och allmänna fordringar som anges i denna standard, se avsnitt 1.

Mineralisolerad, metallmantlad kabel med mantelskydd av isolermaterial får användas som installationskabel för fast förläggning.

Koaxialkabel för högfrekvensöverföring med yttre mantel av isolermaterial med nominell väggtjocklek av minst 0,75 mm får användas i riskområden under förutsättning att kabeln ej samtidigt används för strömförsörjning av t ex förstärkare. Den yttre skärmen bör anslutas till potentialutjämningssystemet eller starkströmsanläggningens jordtag endast i en punkt.

Kablars brandspridningsklass ska vara lägst F2 enligt SS 424 14 75 där inte annat anges.

Undantag från kraven på kablar får göras i följande fall:

metallmantel, metallskärm eller koncentrisk ledare får utelämnas på kabel i eller på maskin där erforderligt mekaniskt skydd har åstadkommits på annat sätt, se SS-EN 60204-1
kabel får ha annat utförande där så erfordras om den är fast ansluten i elutrustning som har utförande enligt kraven på den aktuella zonen och om den görs så kort som möjligt och skyddas mot yttre inverkan.

Förläggning
Styrkablar och andra kablar av betydelse för anläggningens säkerhet t ex vid störningar bör förläggas så, att inverkan från andra anläggningsdelar blir så liten som möjligt.

Kabel ska förläggas så att dess metallhölje ej kommer i kontakt med konstruktionsdelar av ledande material. Den isolation som erhålls av kabelns yttre isolerade mantel är i allmänhet tillräcklig för att undvika sådan kontakt.

Där anhopning av isolerade kablar förekommer ska åtgärder vidtas som försvårar att brand sprider sig längs kablarna. Sådana åtgärder kan vara användning av kabel med hög brännbarhetsklass, inbäddning av kablar i
obrännbart material, tätning av genomföring till samma brandtekniska klass som byggnadsdelen, anordnande av brandindikerings- och brandsläckningsanläggning, etc.

ANM – Beträffande fodring på tätning av genomföringar till samma brandtekniska klass som byggnadsdelen, se Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 avsnitt 527.2.

I kanaler, rännor och liknande för kablar ska åtgärd vidtas för att hindra ansamling av damm, ånga, kondensat eller sublimat.

Då kablar förs från en zon till en annan eller från en zon till icke-riskområde och där gränsen utgörs av byggnadsdel, tätas genomgången för att hindra att zonen ska behöva sträckas utanför sådan gräns.

För att undvika skador på PVC-mantlad kabel ska försiktighet iakttas vid förläggning vid temperatur under 0 °C. Om kabelns temperatur understiger -10 °C måste särskilda åtgärder vidtas.

Anslutning av kablar
Vid anslutning av kabel till anläggningsdel ska tillses att anläggningsdelens kapslingsklass bibehålls. För anslutning av elutrustning för områden med explosiv gasblandning hänvisas till SS-EN 60079-14 och för
anslutning av elektrisk utrustning för användning vid förekomst av brännbart damm hänvisas till SS-EN 61241-14.

Vissa anläggningsdelar är försedda med skylt som anger att temperaturen på kabeln i anslutningsutrymmet kan bli högre än normalt vid anläggningsdelens märklast. I sådant fall måste kabel väljas som är avsedd för ifrågavarande temperatur.

För anslutning av mineralisolerad kabel ska användas anslutningsdetaljer som är avsedda för sådan kabel. Anslutningsdetaljer ska säkerställa bl a att fukt ej kan tränga in i kabelns isolermaterial och att metallmanteln blir skyddsjordad.

Elektriska skydd

Dokumentation

De elektriska skydden ska vara så anordnade, att automatisk återstart av ifrågavarande elektriska anläggningsdel ej sker efter utlösning på grund av överlast, övertemperatur, kortslutning eller jordfel. Mätande organ får ha automatisk återställning.

Dokumentation

Följande handlingar ska finnas vid anläggningen, vara förvarade på betryggande sätt och vara lätt tillgängliga för kontroll:

handlingar som visar klassningen av riskområden
handlingar som visar typ och sträckning av sådana kablar i mark som berör riskområden
handlingar för elutrustning i explosionsskyddat eller annat utförande såsom godkännandedokument, dokument innehållande speciella villkor för installation och användning, andra montage-, användnings och
skötselinstruktioner samt dokument om kapslingsklass och högsta yttemperatur.

Identifiering av anläggningsdel

Varningsskyltar

Om en anläggningsdel måste placeras så, att märkningen kan läsas endast med svårighet eller inte alls, ska extra märkskylt uppsättas på väl synlig plats på eller vid sidan om anläggningsdelen. Fastskruvning av extra märkskylt på explosionsskyddad elutrustning får ej göras utan tillverkarens skriftliga godkännande.

Varningsskyltar

Varningsskyltar ska ha svensk text. Skyltarna utformas med hänsyn till tillämplig svensk standard. Se även AFS 1997:11.

För elmateriel med skyltar med annan än svensk text ska tillses att erforderlig komplettering sker med svensk text.

För mer information

Vill du veta mer? Fyll i dina uppgifter så kontaktar vi er.