0 produkter
Din inköpslista
Din inköpslista är tom.
3 Maj 2019

Val av explosionsskyddat material

På denna och följande sidor går vi igenom när och varför man använder explosionsskyddat materiel och hur det skall vara märkt. Tänk på att regler kan ha ändrats när du läser detta. Vi hoppas att vår handledning kommer dig till nytta.

Risknivån styr materielvalet

När brandfarlig vara* eller brandfarligt damm lagras eller hanteras kan det ev. ge upphov till en explosiv atmosfär. Materiel kan tända en sådan atmosfär med t.ex. en gnista eller en varm yta. Det är viktigt att använda explosions-skyddat materiel, men detta räcker inte. Det måste vara av rätt utförande så att det är säkert med de ämnen och i det riskområde där det installeras samt underhållas så att det förblir säkert.

Olika ämnen tänds mer eller mindre lätt med temperatur resp. gnistenergi och har olika förmåga att slå en tändande flamma genom en spalt. Därför indelas brandfarliga varor i temperaturklasser och explosionsgrupper. Hur ofta och hur länge explosiv atmosfär kan finnas påverkar också hur materiel behöver vara konstruerad för att ge en tillfredsställande säkerhet. Där explosiv atmosfär bara finns kortvarigt och sällan nås rimlig säkerhet med mycket enklare metoder än där det finns ofta eller länge.

Områden med explosionsrisk finns bl.a. inom:

  • Målningsanläggningar
  • Raffinaderier
  • Färgindustri
  • Petrokemisk industri
  • Explosivämnesindustri
  • Läkemedelsindustri
  • Kemisk industri
  • Livsmedelsindustri
  • Grafisk industri
  • Värmeanläggning för gasol och naturgas
  • Avloppsreningsverk
  • Hamnar och flygplatser
  • Båtindustri
  • Drivmedelsdepåer och stationer
  • Sockerbruk
  • Kvarnar, silos, bagerier mm
  • Pappersbruk Lastnings- och lossningsområden
  • Skogsindustrier
  • Tryckerier

För att vara på den säkra sidan kan man alltid ladda ner eller beställa gällande föreskrifter och standarder från Elsäkerhetsverket, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Arbetsmiljöverket och SIS Förlag.

ATEX – Regler för materiel och arbetssäkerhet

Sedan 2003 har länderna i EU/EFTA ett gemensamt regelverk för områden med explosiv gas- och/eller dammatmosfär. Detta kallas ATEX (ATmosfär EXplosiv). Det ställer krav på såväl produkter som arbetssäkerhet. Svensk föreskrift för mekaniskt materiel är Arbetsmiljöverkets AFS 1995:5 och för elektriskt materiel finns Elsäkerhetsverkets ELSÄK-FS 1995:6. Föreskrifterna ikraftsätter EU-direktiv 94/9/EG, som många kallar ATEX 95. (Tidigare kallades det ATEX 100a).

Svenska föreskrifter om arbetsorganisation och val av materiel vid explosiv atmosfär är för brandfarlig vara*. Myndigheten för
Samhällsskydd och Beredskap (tidigare Räddningsverket) SRVFS 2004:7 och för annat som kan bilda en explosiv atmosfär, framförallt brandfarligt damm, Arbetsmiljöverkets AFS 2003:3. De ikraftsätter med nationella tillägg EU-direktiv 1999/92/EG, som många kallar ATEX 137.

Krav på nytt materiel

För att få släppas ut på EU-marknaden skall allt materiel (med inneboende tändkälla) för alla zoner vara Ex - och CEmärkt. Detta gäller såväl mekaniskt som elektriskt materiel, för såväl gas- som dammatmosfär. (Före 2003 var det bara på elmateriel till zon 0, zon 1 och kolgruva som det ställdes krav om särskild märkning/godkännande.) 

Materiel indelas beroende på om det är avsett för riskområde med gasatmosfär, G, och/eller dammatmosfär, D (och/eller kolgruva M). Det indelas också i utrustningskategori 1, 2 eller 3 beroende på hur säkert det är (M1 eller M2 för kolgruva). Reglerna syftar till att risken för en antändning, d.v.s. för att explosiv atmosfär och tändkälla finns samtidigt, skall vara tillräckligt liten.

Befintlig materiel och reservdelar

Före 2003-07-01 befintlig drifttagen materiel påverkas inte av de nya kraven. (En förutsättning är naturligtvis att anläggningen är säker och var installerad enligt gällande regler när den togs i drift.) 

Materiel som redan var placerat på EU-marknaden 2003-06-30, t.ex. lager hos distributörer eller slutförbrukare, och som var färdigt för bruk behöver inte uppfylla ATEX för att nu få tas i bruk. Normal tolkning är att det inte får användas för ny-installation eftersom materiel som behöver installeras inte anses vara färdigt för bruk.

Krav på arbetsplatser och arbetsutrustning

Arbetsgivare är skyldiga att åstadkomma ett förebyggande skydd mot explosioner så att arbetstagarnas hälsa och säkerhet säkerställs. Detta sker genom såväl tekniska som organisatoriska åtgärder. Arbetsplats med explosiv atmosfär skall uppfylla minimikraven i SRVFS 2004:7 resp. AFS 2003:3. 

Detta innebär att ett explosionsskyddsdokument skall finnas där det framgår vilka risker som finns, vilka områden som är Ex-klassade och hur tillräcklig säkerhet nås och upprätthålls. Ex-områden skall vara märkta med varnings-skylt.

Riskbedömning och klassning

För att veta hur man arbetar säkert och för att kunna välja och installera materiel med lämplig säkerhetsnivå gör man en riskbedömning. Finns beaktansvärd risk för explosiv atmosfär klassas området, d.v.s. det indelas i zoner beroende på hur ofta explosiv atmosfär förekommer.

För område med brandfarlig vara bestäms explosionsgrupp och temperatur-klass. För område med brandfarligt damm bestäms framförallt tänd-temperatur för dammatmosfär och dammskikt. Klassningen dokumenteras i en så kallad klassningsplan. För att få tillstånd att hantera brandfarlig vara krävs en klassningsplan samt att en föreståndare utses som är ansvarig för hanteringen.

Klassningsplanen är en juridisk handling som den som är ansvarig för hanteringen inom den explosiva miljön ansvarar för och skall ha undertecknat, även om det är någon annan som har gjort förslaget till klassningsplan.

Uppkomst av explosiv gasatmosfär

Handboken till SRVFS 2004:7 ger stöd vid tillämpning av kraven vid hantering av brandfarlig vara.

Explosiv gasatmosfär kan uppstå vid:

1. hantering av brandfarlig gas;
2. hantering av brandfarlig vätska som vid hanteringstemperaturen avger ånga (gas) till omgivningen;

3. hantering av brandfarlig vätska som bildar dimma (aerosol). Om en brandfarlig vätska ger upphov till zon beror bl.a. på vätskans flampunkt. Med flampunkt menas den lägsta temperatur vid vilken vätskan avger ånga (gas) i sådan mängd att dess blandning med luft kan antändas. Brandfarlig vätska indelas i fyra klasser med avseende på flampunkten

Vid en normal omgivningstemperatur på 25°C görs riskbedömning för hantering av brandfarlig gas och av klass 1- och klass 2a-vätskor, d.v.s. vätskor med en flampunkt upp t.o.m. 30°C. För övriga vätskor ska risk-bedömning göras, om hanteringstemperaturen är inom 5°C från vätskans flampunkt. Uppgift om flampunkt för några vanliga brandfarliga vätskor finns i aktuell utgåva av SEK Hb 426.

I riskbedömningen ingår en bedömning av koncentration i luft av gas eller ånga från den brandfarliga varan. Om risk finns för att koncentrationen kommer att överstiga 25% av den brandfarliga varans undre explosionsgräns, LEL, uppstår ett riskområde. Även utrymme med koncentrationer över den övre explosionsgränsen, UEL, räknas som riskområden, om utrymmet står i förbindelse med den omgivande atmosfären så att luft kan tränga in och sänka koncentrationen. Uppgifter om LEL och UEL för några vanliga brand- farliga varor finns i tabell 1. För andra ämnen se aktuell utgåva av SEK Hb 426.

Uppkomst av explosiv dammatmosfär

Föreskriften AFS 2003:3 innehåller allmänna råd som ger stöd vid tillämpning av kraven vid hantering som kan ge explosiv atmosfär. Explosiv damm-atmosfär kan uppstå där brännbart damm eller material som kan avge brännbart damm hanteras eller lagras. För område med dammatmosfär
bestäms hur tjocka dammskikt som kan bildas, lägsta tändtemperaturen på aktuella dammskikt och dammatmosfär, om dammet är elektriskt ledande samt tändenergi.

Zonindelning - Ett riskområde delas vanligen in i zoner enligt följande

Explosionsgrupp för gasatmosfär

Brandfarlig vara indelas i explosionsgrupp IIA, IIB eller IIC beroende på dess förmåga att som explosiv gasatmosfär antändas genom gnistor med olika energi resp. dess förmåga att slå en flamma genom en spalt. Dessutom finns utrustningsgrupp I, som beteckning för förhållandena i kolgruvor med gruvgas (metan) och koldamm.

Indelningen i explosionsgrupper görs för att kunna standardisera skydds-egenskaperna hos materiel som i normalt utförande skulle kunna vara en tändkälla. De utförandeformer som alltid ges någon av beteckningarna IIA, IIB eller IIC är explosionstät kapsling, Ex d, egensäkerhet, Ex i, gnistrande utrustning Ex nC och energibegränsad utrustning Ex nL. Övriga utförande-former, Ex e, Ex m, Ex o, Ex p, Ex q, Ex nA, Ex nR och Ex nP, ges enbart explosionsgrupps-beteckningen II. Uppgift om explosionsgrupp finns i aktuell utgåva av SEK Hb 426.

Temperaturklass för gasatmosfär

Brandfarliga varor indelas i en av temperaturklasserna T1 till T6 beroende på ämnets tändtemperatur. Med tändtemperatur (termisk tändpunkt) menas den lägsta temperatur hos en yta vid vilken ämnet tänder spontant (självantändning) vid kontakt med ytan. Sambandet mellan tändtemperatur och temperaturklass framgår av följande tabell.

Tändtemperatur, ledningsförmåga m.m. för damm

Damm testas för att identifiera dess egenskaper, om det är brännbart och i så fall bl.a. dammatmosfärs och dammskikts tändtemperatur, ledningsförmåga, tändenergi och dammgrupp (IIIA, IIIB eller IIIC).

Explosiv vara

Riskområde kan också uppstå vid hantering av explosiv vara – riskområden med explosivämne. ATEX-reglerna gäller EJ utan endast nationella regler. Även i dessa riskområden kan explosionsskyddat materiel användas, men då med tilläggskrav.

Se SS 421 08 24 för klassning och SS 421 08 25 för val av och installation av materiel.

Val av materiel samt installation

Uppgifterna i klassningsplanen är avgörande för val av materiel. För att ge en säker och tekniskt-ekonomiskt optimal anläggning i riskområden, fordras god kännedom om bestämmelserna för installationens utförande och om den explosionsskyddade materielens egenskaper och installationssätt. Kunskap fordras vid projektering av anläggningen samt vid dess installation, drift, kontroll och underhåll. Kunskapskrav för olika personaltyper specificeras i annex A av elinstallationsstandard SS-EN 60079-14 (SEK Hb 427).

Personalen skall utbildas och kunskaper och färdigheter skall vara dokumenterade samt upprätthållas genom repetitionsutbildningar. Följer man gällande standard anses man uppfylla säkerhetskraven.

Säkerhetsfilosof

Sannolikheten ska vara tillräckligt låg för att en explosiv atmosfär ska förekomma samtidigt som materielen utgör en tändkälla med så hög energi i form av t.ex. gnista, ljusbåge eller värme att atmosfären kan antändas. I zon 0 och 20 får man räkna med en frekvent närvaro av explosiv atmosfär. Materielen skall vara av utrustningskategori 1, d.v.s. sådan att inte ens två, av varandra oberoende fel, kan göra materiel till en tändkälla.

I zon 1 och 21 får man räkna med att en explosiv atmosfär kan uppstå vid normal drift i processen men inte ofta eller länge. Materielen kan vara av utrustningskategori 2, d.v.s. den skall inte vara en tändkälla i normal drift eller vid ett fel.

I zon 2 och 22 behöver man inte räkna med att explosivatmosfär uppstår under normal drift samt att, om den uppträder, sker detta sannolikt sällan och kortvarigt. Materielen kan vara av utrustningskategori 3, d.v.s. materielen skall inte vara en tändkälla i sin normala drift.

Explosionsskyddet kan ske på olika sätt t.ex. genom att:
• isolera den presumtiva tändkällan från den omgivande atmosfären (Ex m, Ex o, Ex p)
• acceptera en antändning inuti materielen, men se till att explosionen inte fortplantar sig till omgivningen (Ex d, Ex q)
• vidta åtgärder som väsentligt minskar risken för ett sådant fel som skulle göra materielen till en tändkälla (Ex e, Ex i, Ex op).

Utförandeformer för explosionsskyddat materiel

En mängd utförandeformer för explosionsskyddat materiel är numera internationellt standardiserade.

De i Sverige gällande standarderna är identiska med europastandarderna (från CEN och CENELEC). I 5.5 visas olika standardiserade utförandeformer.

Ex - och CE-märkt materiel

Att explosionsskyddets utförande är enligt ATEX skall kunna styrkas för materiel med inneboende tändkälla som är avsett för explosiv atmosfär, eller som skyddar materiel i explosiv atmosfär. Materielet skall vara Ex och CE-märkt och utrustningskategorin skall vara angiven. För mekanisk materiel av
kategori 1 samt elektrisk materiel av kategori 1 och 2 krävs certifikat från anmält organ/erkänd provningsanstalt samt CE-deklaration. För övrigt materiel krävs CE-deklaration.

Undantag från krav på Ex- och CE-märkning är:
• Materiel utan inneboende tändkälla, t.ex. rör och vanlig elkabel.
• Komponent enligt ATEX direktiv 2014/34/EU

Med anmält organ/erkänd provningsanstalt avses sådan som är officiellt ackrediterad av myndigheten i det land där den är belägen och anmäld av landet till EU-kommissionen.

Märkning

Materiel för explosionsfarligt område är med ovanstående undantag märkt. Nedan anger vi vad märkningen av materiel enligt dagens krav inom EES (EU+EFTA) betyder.

Fram t.o.m. 2003-07-01 fick även annan materiel tas i bruk. Europeiskt explosionsskyddat materiel godkänt enligt direktiv 79/196/EEG (från1979) saknar ATEX-märkning med bl.a. utrustningskategori,men resten av märkningen är liknande.

Val av materiel - För materiel testat med dammlager och tD B… enligt tidigare standard gäller särskilda regler. Se standard.

Arbetssäkerhet

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, är ansvarig myndighet för explosiv atmosfär från ”brandfarlig vara”. Övrig explosiv atmosfär är Arbetsmiljöverket ansvarig myndighet för. (Elsäkerhetsverket är ansvarig myndighet för elinstallationer och elektriska arbetsriskern.) Föreskriften
SRVFS 2004:7...”om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor” och AFS 2003:3 ”Arbete i explosionsfarlig miljö” sätter direktiv 1999/92/EG i kraft i Sverige. Direktivet kallas ibland ”minimidirektivet”, ”arbetsdirektivet”, ”användardirektivet” eller ”ATEX 153” (tidigare 137).

Principiella åtgärder ska göras i följande prioritetsordning:
• hindra uppkomst av explosiv atmosfär, eller där verksamhetens art ej medger detta,
• undvika att explosiv atmosfär antänds, och
• begränsa de skadliga effekterna av en explosion, för att säkerställa arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

Definitionen av explosiv atmosfär är utvidgad jämfört med direktivet. Detta har gjorts för att föreskrifterna skall gälla all verksamhet där explosiv atmosfär finns och inte bara vid normalt tryck, temperatur och luftatmosfär.

Är arbetssäkerhetskrav retroaktiva?

För utrustning som redan används eller tillhandahållits före 1 juli 2003 gäller inte kraven på val enligt ATEX kategorier, se 2.2. Alla arbetsplatser med områden där beaktansvärd explosiv atmosfär kan uppstå, skall sedan 1 juli 2006 uppfylla kraven på skyltning, explosionsskyddsdokument och klassning.

Allmänna krav

Allt materiel skall vara riskbedömt och lämpligt för den explosiva atmosfär det används i samt underhållas så att explosionsskyddet upprätthålls.

Utrustning och skyddssystem som skall installeras i eller för Ex-områden, skall väljas enligt kategorierna i AFS 2016:4 resp. ELSÄK-FS 1995:6 (som kraftsätter ATEX-utrustningsdirektiv).

Följande utrustningskategorier skall användas:
i zon 0 eller zon 20, kategori 1 utrustning
i zon 1 eller zon 21, kategori 1 eller 2 utrustning och
i zon 2 eller zon 22, kategori 1, 2 eller 3 utrustning.

Arbetsplats skall vara utformad så, att så långt det är möjligt, ingen utsätts för risk vid explosion. (Exempel på detta är att bärande delar förblir intakta efter en explosion. En explosion bör avlastas kontrollerat genom exempelvis ett svagare fönster och väggparti.)

Hantering med tillhörande instruktioner och rutiner skall vara riskbedömda och lämpliga för Ex-miljön. Arbetsgivaren skall se till att den som vistas i explosionsfarlig miljö eller utför arbete som kan påverka explosions-säkerheten skall ha lämplig utbildning, kunskap om explosionsrisker och
skyddsåtgärder samt färdigheter i säkert handhavande. Kunskapen skall uppdateras kontinuerligt. Ansvaret för elsäkerhet har elinstallationens innehavare.

Riskbedömning och explosionsskyddsdokument

Riskbedömning skall vara dokumenterad i ett explosionsskyddsdokument och ha utförts av någon som har lämplig utbildning och kunskap. Något olika krav ställs i AFS 2003:3 och SRVFS 2004:7 med ungefär följande innebörd:

I riskbedömningen skall uppgifter finnas om:
• brandfarlig gas, vätska, damms egenskaper
• möjliga tändkällor
• sannolikheten för att explosiv atmosfär uppstår samt dessvaraktighet,
• sannolikheten för att en explosiv atmosfär antänds och konsekvenserna av explosionen samt
• utrymmen, utrustningar, installationer, material eller liknande som har bedömts ha betydelse för explosionsrisken.

Dessa skall om säkerheten kräver det ha utformats så att ett strömavbrott inte ökar risken för brand eller explosioner och så att processer och utrustningar kan stängas av manuellt utanför zonklassat område.

Riskbedömningen skall även omfatta:
• rutiner för säker hantering i explosionsfarlig miljö
• Erforderlig skyddsutrustning och säkerhetsåtgärder för respektive riskkälla.
• Områden som genom öppningar har eller kan få förbindelse med områden där explosiv atmosfär kan uppstå.
• Rutiner för säkert omhändertagande av spill och läckage samt
• Lämpligt släckmedel och släckförfarande vid brand för att förebygga explosion.

Riskbedömningen skall omfatta såväl normalt arbete och drift som förväntade avvikelser och fel. (Minsta bemanning och samlad utbildningsnivå för tjänst-görande personal för att klara förutsedda nödsituationer skall inte glömmas bort.)

Enligt AFS 2003:3 skall en förnyad riskbedömning och uppdatering av explosionsskyddsdokumentet göras
• innan en ändring av utrustning, rutiner, recept, råvaror, organisation eller övrigt som kan påverka risken genomförssamt
• efter inträffad olycka eller tillbud.

Enligt SRVFS 2004:7 skall en förnyad riskbedömning göras inför en väsentlig ändring eller utvidgning av verksamheten. Om explosionsriskerna förändras skall explosionsskyddsdokumentet revideras.

Omorganisationer, företagsfusioner och neddragningar är även de viktiga att riskbedöma så att inte väsentliga säkerhetsarbeten försvinner. Även vanlig personalomsättning bör riskbedömas för att kunna avgöra om tillräcklig erfarenhet finns att tillgå på olika skiftlag etc. Byte av material eller
leverantör kan påverka explosionsriskerna. Det kan röra sig om en förändring av tillverkningsmetoden eller att andra föroreningar förekommer i produkten från en ny leverantör. Sådana ändringar kan ställa till problem och bör risk-bedömas innan varan köps in även om avvikelserna kan accepteras ur kvalitetssynpunkt.

Explosionsfarliga områden eller lokaler skall klassas i zoner efter hur ofta explosiv atmosfär uppstår och hur länge denna varar. Klassning skall vara utförd enligt gällande europastandard eller på annat sätt som ger minst motsvarande skyddsnivå. Sådan klassning skall vara dokumenterad. Om den explosiva atmosfären avviker från normalt tryck, temperatur eller luft-sammansättning skall detta särskilt anges.

För tillfälliga arbetsplatser och underhåll av mobila tekniska anordningar behöver enligt AFS 2003:3 zonklassning inte utföras och explosions-skyddsdokument inte upprättas. Skriftliga skyddsinstruktioner och lämpliga avspärrningar skall göras om riskbedömning visar det erforderligt.

Innan arbete påbörjas i klassat område eller på säkerhetsutrustning kan ibland arbetstillstånd krävas.

Sådant skall utfärdas av en person med särskilt ansvar för denna uppgift. Ett arbetstillstånd skall innehålla de villkor och instruktioner som krävs för en säker hantering. (Enligt AFS 2003:3 krävs i
regel alltid arbetstillstånd för alla service- och underhållsarbeten För explosionsfarlig miljö, men däremot krävs normalt inte arbetstillstånd för rutinmässigt driftarbete och övervakning. Olycksfall och tillbud skall utredas, dokumenteras och riskbedömas. Arbetet får inte återupptas efter ett explosionsolycksfall eller allvarligt tillbud förrän en ny riskbedömning visat att arbetet kan utföras säkert. Rutiner för säker avställning och drift-klarhetsverifiering skall finnas och tillämpas vid underhållsarbete eller tillfälliga stopp på utrustningar och anordningar i eller för explosiv atmosfär.)

På arbetsplats eller driftställe med samordningsansvar skall omfattningen av och ansvarig person för denna samordning framgå av explosionsskydds-dokumentet.

Varningsskylt

 

Områden där explosiv atmosfär kan uppstå skall vara varningsskyltade. Skylten skall bestå av en triangel med svart ram och med svarta bokstäver ”EX” på gul botten. där AFS 2003:3 gäller skall den ha tilläggstext ”För arbetsrutiner och materiel se explosionsskyddsdokument”.

Riskområden med explosivämne

Föreskrifter ELSÄK-FS 2008:1 (till 2017-06-30)
Standarder Elinstallationer SS 421 08 25
Elföreskrifter kan laddas ner gratis från internet:
www.elsak.se, www.av.se, www.msb.se
Elföreskrifter kan köpas från:
Elsäkerhetsverkets Publikationsshop
Box 4 Tel: 0451-454 27
681 21 Kristinehamn E-post: order@elsakerhetsverket.se
Standarder kan köpas från:
SIS Förlag Tel: 08-555 523 10
118 80 STOCKHOLM
Internet: www.sis.se E-post: sis.sales@sis.se